Susannes Skafferi

Ingen sommar utan potatissallad

Susanne — Tue, 08 May 2012 08:18:10 +0000

Årets potatissallad i min värld skapades igår. Det är en variant på min vanliga, men den råkade bli kryddad av inlagda jalapenos från förra veckans burgarfrossa. Potatissallad är grym sommarmat. Lätt att variera och det enda bekymret är om man ska göra den med vinägrett eller mer kladdig, eftersom de är lika goda!

Blanda:
1 dl Hellmans majjo
2 dl turkisk yoghurt
600 g kokt potatis i bitar
1 äpple, tärnat
1/2 röd lök, hackad
10 cornichons, skivade
2 msk inlagda jalapenos, hackade
2 tsk senap valfri sort, jag har i Dijon
Salt, svartpeppar, gräslök eller rostad lök på toppen

Här serverad med inkokt lax, en av sommarens höjdare till bjudmat!

Att steka en hare

Susanne — Wed, 18 Apr 2012 07:05:32 +0000

Jag jobbar på en ny bok. Gissa vad den ska handla om?
Receptutvecklingen har startat!

Bosses glass i Linköping

Susanne — Mon, 16 Apr 2012 09:14:39 +0000

Linköping är en vacker stad. Speciellt på sommaren. Och på våren. Och på hösten. Det finns vacker skog, rikligt med kantareller, fina sjöar, vacker domkyrka, gamla Linköping, Cloettas chokladshop, mm.mm. Men, när jag träffar folk som ska dit är mitt första tips ett besök på Bosses glass. Det är egentligen mer en order än ett tips.

Bosses är kult. Och riktigt, riktigt gott.

En väldigt speciell slogan har de också kommit på!

Choklad är alltid rätt

Susanne — Sun, 15 Apr 2012 06:36:18 +0000

För ett par år träffade jag på en väldigt trevlig människa som jobbar med att organisera kakaobönder på Fiji. Han tyckte att jag skulle testa göra min egen choklad, vi pratar från rostning. En vacker vinterdag damp det ner en påse kakaobönor i min brevlåda och någon dag senare tillverkades, med viss möda och stor omsorg, den godaste varma chokladen i mitt liv. Så här långt iaf. Rik, vaniljrund, aromatisk… Bjöd över kockkollegan som med tindrande ögon avnjöt varje droppe. Brännblåsorna på mina händer efter skalningen for bort på nån vecka. Skalningen var Lite knepig, men nu uppskattar jag varje chokladsmula på en helt ny nivå. Just idag uppskattar jag och mina gäster det med hjälp av Gefle Chocolaterie.
Med sina egna plantager, ekologiska tänk och höga smaker är de definitivt ett av Gävles godaste smultronställen!

På bilden passionsbräck, praliner med bla lakrits & havssalt.

www.geflechoklad.se

Oxkind?

Susanne — Wed, 11 Apr 2012 12:04:54 +0000

Jo, det är värt. Koka möra några timmar i vin (med lök, vitlök, pepparkorn och timjan om man vill). Ta upp, låt svalna, koka ihop såsen. Plocka bort hinnor, dela i mindre bitar om du vill och stek i smör. Potatis- eller jordärtskocksmos passar bra till.

När det enkla är det goda

Susanne — Tue, 10 Apr 2012 19:48:48 +0000

Påskäggen från den lilla gården norr om stan förvandlas nu till en helt vanlig, enkel sockerkaka. Skönt. Jag var rädd att jag hade gått och blivit lite nödig där i Paris. Sockerkakan har fått smak av nymortlad kardemumma och brynt smör. Att bryna smöret ger en nötig smak som passar väldigt bra i sockerkaka. Det passar förresten väldigt bra till många saker. Glaserade med limeglasyr, mkt enkelt! Rör ihop florsocker och pressad lime till seg konsistens et voila! Tricket med att få snyggt ”rinn” är bra konsistens på glasyren och kall kaka. Strössel på på en gång, om man vill. Ströbröd finns sällan i det här huset, och nån har ätit upp nötterna…. men det gick väldigt fint att bröa formen med panko istället.

Som ett barn i en godisaffär

Susanne — Mon, 09 Apr 2012 07:16:12 +0000

Vilken dag som helst i Paris är perfekt för ett besök i senapsboutiquen vid Place Madeleine. Här trängs senap av alla jordens möjliga och omöjliga smaker på hyllmeter efter hyllmeter.

Riktigt snyggt. Ville prova allt!

Och lite till…

Kanske var det de vackra färgerna som förförde mig?

Eller att man kunde köpa senap på tapp, som fatöl nästan!
Här får en man sina 5 senapsburkar påfyllda.

Men hur förtjust jag än är i de vackra färgerna av saffran och örter, är det ändå vanlig Dijonsenap som jag återkommer till. Den funkar till allt och håller i längden.

Senap är viktigt i köket. Det vet man i Frankrike. Stek en köttbit i smör, salta, peppra och servera med en klick dijon och sallad sen är du hemma. En något lyxigare favvo är att låta en skivad lök steka med köttet, servera med rå äggula och pepparrot. Föredrar du fisk eller något vegetariskt kan du röra ut den i någon syrad eller osyrad mejeriprodukt, så blir den lite mildare. Vinägrett, majonnäs, marinader, varma mackor, varmkorv, överallt ger den djup och sting och förhöjer allt den vidrör (nästan) till en sympatisk slant dessutom.

Köpte hem en nyhet, sauce au poivre, pepparsås på svartpeppar och Armagnac. I konsistensen liknar den Dijonnaise, lite som en majonnäs med extra senap. Jag gillar Dijonnaisen pga mildheten, har den tex i salladsdressingar. Senap för nybörjare. Nåväl, den här nya är väldigt populär. Men, hemma hos mig är det fortfarande Dijon som tronar troget på hyllan. Möjligen med sällskap av en grov och ibland en Provencalsk.

Trendiga och snart trendiga bakverk

Susanne — Sun, 08 Apr 2012 07:38:35 +0000

I avdelningen ljuva, moderiktiga bakverk med framtiden för sig.

Popelini är en kedja som startade för 1 år sedan. De tillverkar och säljer petit choux med olika smaker. Lagom stora. Mycket snygga. Älskar pate a choux, ska bli mitt nästa experiment!

Snygga förpackningar och flashig, stilren butik ramar in de små lyxmunsbitarna på Popelini.

Eller kanske det är dags att testa en klassisker? Religieusebakelsen! En bakelse toppad med en bakelse. I olika smaker och färger. Briljant.

Föreslår att man är väldigt hungrig innan.

Största utbudet såg jag på ett kondis i Fontainebleu, säkert 10 smaker!
Om man fikar en sån orkar man lätt ta en promenad till det fina slottet!

Popelini

Makronerkriget 2012-?

Susanne — Sat, 07 Apr 2012 08:04:46 +0000

Då och då snubblar människan över oemotståndliga utmaningar. Som tex sökandet efter den perfekta macaronen, stadsdel för stadsdel i Paris. Detta sökande kryddas av att olika konditorer bestämt hävdar att enbart deras sätt att baka är det rätta och de andra gör helt fel. Makronerkriget utspelar sig alltså i fransk media, och varför skulle det inte, det här är ju viktiga saker av allmänintresse. När människor brinner så för sitt yrke känns det extra roligt att det de talar om går att provsmaka, så att man under stor njutning kan skaffa en egen uppfattning. Dessutom har konditorernas ständiga utveckling av nya, höga och roliga smaker bidragit till nöjesvärdet. Alla dessa blombladssmaker, körsbärsblom, apelsinblom och rosenblad låter dock bättre än de smakar, de drar lätt drar åt parfymig tvål. Men eftersom smak är subjektivt så ska man smaka själv och göra sig en egen uppfattning. Alla utom min kompis E då, som råkar ha exakt samma smakpreferenser som jag. Du kan hoppa dessa raring.

Här är vad jag kom fram till efter en tur i 5:e-6:e arr, området runt St Germaine de pres och Luxembourg. Först måste man hitta alla konditorier, till det hade jag och min vän gastroguiden galleristen kvällen innan ritat en karta, den funkade inte så jag fick fråga runt. Det var nästan lika roligt som den påföljande provsmakningen.

När jag var vid konditoriet Mûlot och sedan letade efter Dalloyau frågade en parant dam mig varför i all världen jag skulle gå dit? underförstått att eftersom Mulot är bäst i stan, så är du helt klart spritt språngande. Och så fortsatte det. Jag älskar det franska sättet att påpeka såna saker.

Det visade sig naturligtvis att damen hade helt rätt.

Prisvärt och jättegoda!Och, märkligt nog, inte en turist i sikte!

När det kommer till makroner är förpackningarna viktiga.

Men det är innehållet som räknas!

En av mina vänner som inte jobbar med mat hävdade att de frysta på supermarketen Monoprix var goda, så vi testade dem också. De var sådär. Dock helt extremt prisvärda.

Dalloyau gjorde mig som damen förutspått, lite ledsen, deras bergamottthésmak hade jag trott på!

Dock var det stället för en extremt trevlig frukost med utsikt över Luxemburgträdgården och ett flakigt pain au chocolat.

Men det var inte det det skulle handla om. Måste bara få med en viktig sak till, Mûlot bakar godare pain au chocolat.

Men kom till resultatet då!

Jo, naturligtvis ägde Hermé och Ladurée. Intressant nog finns stora skillnader i deras macarons.

Hermé (fylld med karamellsmörkräm) till höger och La durée (med riktig karamellkräm, enligt mig då…) till vänster. Mûlots karamell var förresten härligt fudge-ig…

Man kan säga att om utseendet var allt i saltkolamakronernas värld, skulle Hermé vinna den dagen. De har också överlag aningen vassare, högre smaker samt sina smakexperiment som intresserar mig mycket, salta macarons med gåslever, olivolja mm. Säsongens smak var bla. Ispahan: ros, lichie och hallon samt en med olivolja och mandarin. Passionsfrukt och mjölkchoklad var ändå godast hos Hermé enligt mig. Fin syra där som balanserade hela skapelsen.

Alltså delad förstaplats:

Mûlot

Hermé

Ladurée

Näst godast var kedjan Kaysers, som också är prisvärda och snyggast i testet!

Bra hemsidor med adresser på alla försäljningsställen:

http://www.pierreherme.com/

http://www.laduree.fr

http://www.gerard-mulot.com/

http://www.maison-kayser.com/

Tipsa mig om dina macaronsmultronställen, så kan vi tillsammans ta fram en komplett karta!

Ps. Om du är i Marais i 4:e arr finns prisvärda, goda saltkolamacarons på tex Boulangerie Heurtier på 2 Rue Verrerie.

Det våras för tehusen!

Susanne — Sat, 07 Apr 2012 05:32:42 +0000

Det är ingen hemlighet att den här kocken älskar att fika. Gärna på klassiska tesalonger i Paris. Senast blev det på La duree vid Place Madeleine. La duree skyltar lika snyggt som de förpackar.

Tog avsmakningsmenyn, det stod att det var 4 mini macarons. Perfekt tänkte jag, då kan man få testa säsongens specialsmaker utan att det blir för mycket. Tjena. Med mini avsågs de i min värld normalstora makronerna, som i sin tur fick de vanliga makronerna på La duree att likna familjepizzor.

Körsbärsblom och kokos, rosenblad och apelsinblad i all ära, för mig är och förblir det caramel au beurre salee som får taket att lyfta. Karamell och havssalt är helt enkelt en lika briljant som magisk smakkombination. Smak nr 2 för mig är lakrits. De godaste lakritsmakronerna jag smakat i hela världen kommer från Petit france på Kungsholmen i Stockholm. Tipsa mig om nån som klår dom!

Det är väldigt turistiskt runt La duree, men möjligen var det lite lugnare i den på andra sidan floden, rue bonaparte. Å andra sidan, snart kan vi njuta av dem i Stockholm! Å tredje sidan, La duree är Paris för mig, så må det inte bli urlakat, som när man köper med sig en flarra raki på solsemestern, för att det var ju så gott där och då. Obs! Jag avser principen, inte att jämställa Raki med Laduree. Å fjärde sidan sprids ju restaurangkedjor värre än influensa runt jorden med ganska konstant kvalite. Å femte sidan vill hjärtat inte att La duree ska riskera att bli en av dom. Kanske är makroner ändå mer som modebranschen än livsmedelsbranschen? Tänker på Kenzos macaronväska och skyltning ifjol som modevännen A och jag dreglar över ibland. Då blir det nog bra ändå. Och det finns många andra tehus att testa i Paris!

Deras sida är söt som socker!
la duree